Emma Barremyr

Nu är det snart fyra månader sen jag födde barn och jag tänkte att det är på sin plats med ett litet inlägg om hur kroppen känns efter min andra förlossning. Det är och har varit så otroligt stor skillnad på kroppen efter första och andra förlossningen, vilket jag är så fascinerad över. Min ”förväntningar” var att kroppen skulle kännas ”värre” den här gången, men så blev det inte. Det var tvärtom! Den här gången återhämtade jag mig väldigt mycket snabbare fysiskt.

Min första förlossning var en riktig pärs! Den tog nästan 13 timmar från första värken och jag hade brutala värkar i många timmar och ett långt utdrivningsskede. Efteråt var jag så otroligt öm och svullen mellan benen och kunde knappt sitta ner på en hel vecka för att det skavde och gjorde så ont. Under själva förlossningen kändes det som att hela underlivet var på väg ut och så var känslan i flera veckor efter förlossningen också. Första veckan vågade jag inte riktigt röra på mig eftersom tyngdkänslan var så stor. Jag fick jobba JÄTTEMYCKET med knipövningar (dock tog det flera dagar innan jag ens vågade mig på ett försök att knipa för att jag hade så ont) och även om den värsta tyngdkänslan släppte efter några veckor så satt det kvar en känsla tyngd under promenader/ fysisk aktivitet i säkert tre månader efter förlossningen. Precis efter själva förlossningen kunde jag varken stå eller gå. Känseln i benen var bortdomnade i och med ryggbedövningen och jag var otroligt trött och sliten, både fysiskt och psykiskt.

Ögonblicket när jag för första gången fick upp min älskade Elsa på bröstet!

Min andra förlossning var en helt annan upplevelse jämfört med första. Den gick fort! Värkarna var såklart lika brutala som vid första förlossningen, men jag hann ju inte ha så många värkar eftersom Astrid var ute på bara två timmar efter första riktiga värken. Utdrivningsskedet gick också fort och hon krystades ut på bara några få värkar. Efteråt kändes det knappt att jag fött barn. Jag var inte svullen eller öm, kunde knipa direkt, kände ingen tyngdkänsla och var otroligt pigg i både kroppen och knoppen. Vi gick första promenaden bara några timmar efter förlossningen och det enda jag kände av var lite träningsvärk efter krystandet.

Kroppen kändes alltså helt som vanligt väldigt snabbt efter andra förlossningen och hade jag inte blött och haft en väldigt mjuk och degig mage hade jag nog nästan trott att jag drömt att jag varit gravid och fött barn 🙂

Skämt och sido! Jag tycker att det är så häftigt att det kan vara såhär olika mellan två olika förlossningar för en och samma person. På ett sätt var det som att kroppen hade ”lärt sig” av första förlossningen och visste precis vad den skulle göra nu andra gången. Ungefär som när man tränar på något och blir bättre. Och bara av att föda barn EN GÅNG så blir kroppen bättre på det! Såååå COOOLT!!!

Och här ligger jag med min älskade Astrid på bröstet för första gången!

Jag har tyckt att båda mina förlossningar har varit otroligt häftiga upplevelser och jag känner stor sorg över att inte få uppleva en förlossning till i livet. Jag blir såklart jättenyfiken på hur det skulle vara att föda ett tredje barn, hehe, men det blir inga fler barn nu. Både jag och Pelle känner att det räcker med två barn och även om det är värt det så är jag inte jättesugen på att gå igenom en graviditet till. Jag föder hellre hundra barn än går igenom en graviditet, LÄTT.

Vad gör ni helst – är gravida eller föder barn?

Kram / Emma.